Klaustrofobisk klassiker om flickskap, makt och längtan
I änkan Bernardas hus kokar det av lust och längtan. Hennes fem hårt hållna döttrar är inspärrade i både sitt hem och sina kroppar. De vill inget hellre än att ge sig av hemifrån. Regissören Nora Nilsson klär Federico Garcia Lorcas klassiska pjäs i en feminin estetik av pasteller och mjuka toner. En visuell teaterkaramell med bitter eftersmak.
Bernardas hus, skriven i 1930-talets Spanien, kan ses som en berättelse om fascistiska strukturer. I den här tolkningen ligger fokus på ett kollektiv av kvinnor. Historien undersöks ur nya perspektiv – flickskap och makt. Marie Richardson från Dramaten gästar oss i rollen som änkan, Bernarda Alba.
Lorcas pjäs är ovanlig då den består av en stor ensemble av bara kvinnor. Pjäsen för tankarna till panoptikonet, fängelset som saknar vakter och där fångarna istället bevakar varandra, vilket utgör det ultimata maktutövandet. Jag tänker på Bernardas hus som en symbol för något som finns i oss. Hur vi internaliserar de förväntningar och krav som ställs på oss, och vad som händer när vi gör uppror mot dem.
Nora Nilsson har regisserat på bland annat Riksteatern, Uppsala stadsteater, Kulturhuset Stadsteatern och Dramaten. Hon har stått för flera feministiska tolkningar som i Edward Albees Lolita, Ebba Witt-Brattströms Århundradets kärlekskrig, Rossinis opera Askungen på Folkoperan i Stockholm och OR-LAN-DO på Dramaten. På Göteborgs Stadsteater har Nora Nilsson tidigare regisserat Krossad, Vintertid, Det intelligenta homots guide till kapitalism och socialism, med en nyckel till skriften, Afterwork och senast Mr Burns (2022). I november 2024 fick hon som första mottagare det nyinstiftade Claes Fellbompriset.
Lanseringsbild foto: Ellika Henrikson
Föreställningsbilder foto: Ola Kjelbye
visuell knockout
väldigt kul, väldigt modernt
genuint hjärtslitande
Varenda sekund av pjäsens cirka två timmar fylls scenen av mening
Nora Nilssons regi är detaljrik och genomarbetad i varje moment... En sällsam laddning uppstår.
Lorcas kvinnor är både förtryckta offer och hänsynslösa förtryckare. Och det är detta intrikata maktspel som gör Nora Nilssons välgjorda, visuella värld verkligt intressant, även för en nutidsmänniska.
håller publiken på helspänn. Det är dramatiskt, sorgligt och på stort allvar, men med utrymme för humor.
det är länge sedan jag såg ”Bernardas hus” spelas på ett så dynamiskt vis
Som två stadiga furor av erfarenhet, dramatisk teknik och förmåga att skapa hög närvaro i sina rollgestaltningar står Marie Richardson och Anna Bjelkerud i centrum för Göteborgs stadsteaters uppsättning av Federico García Lorcas klassiker ”Bernardas hus”.
Marie Richardson gör henne (Bernarda) med ett iskallt självförtroende. /../ hela tiden med samma finkalibrerade exakthet. Det är inte bara stor skådespelarkonst, utan också fenomenal yrkesskicklighet.
Lidia Wos skapar ett välkoreograferat, förhöjt lidande och Sofie Gynnings ljus skänker dramat välbehövlig suggestionskraft. I samspel med Przedmojskas smarta scenografi upprättas ett klaustrofobiskt kvinnofängelse.
Här är det bara att ge hatten av till Richardson. Hennes rollprestation är en uppvisning i kontrollerande beteende och sadism; hela tiden på gränsen till att explodera. Skitläskig är hon!
Bjelkerud är strålande vass, mjuk och pregnant, alldeles självklar på scenen. Marie Delleskog övertygar också som skogstokig mormor, med håret på sniskan och fladdrande underbyxor.
Det ska sägas att samtliga dessa döttrar porträtteras av fina skådespelare som spelar med höga insatser, inte minst Caroline Söderström som den lika närsynta som förtvivlade och kärlekskranka Angustias. Liksom Marta Andersson-Larson som den milt auktoritära och genuint toxiska puckelryggen Martirio.
I Bernardas hus faller allt med imploderande kraft. I pjäsen ”Bernardas hus” faller allt på plats. Det är märkligt starkt att ta del av.
ett smart sätt att ta sig an Bernardas kvinnorum
Marie Richardson om rollkaraktären Bernarda i GP
Av Federico Garcia Lorca Översättning Jens Nordenhök Bearbetning Nora Nilsson, Sisela Lindblom Regi Nora Nilsson Skådespelare Marta Andersson-Larson, Anna Bjelkerud, Marie Delleskog, Gunilla Johansson Gyllenspetz, Beata Hedman, Eline Høyer, Iskra Kostić, Marie Richardson, Caroline Söderström Skådespelare, praktikant från Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet Annie Dahlin Statist Julia Glisic Scenografi Julia Przedmojska Kostymdesign Lena Lindgren Maskdesign Maria Agaton Ljusdesign Sofie Gynning Ljuddesign Dan Andersson Koreograf Lidia Wos Dramaturg Sisela Lindblom, Anna Berg
8 mars 2025 hölls Salong: Lorca och kvinnorna med regissör Nora Nilsson och dramaturg Sisela Lindblom. Nu kan du lyssna ljudinspelningen! Sång och gitarr Lava Lindblom, fiol Olga Gustafsson.
Lyssna på Salong: Lorca och kvinnorna
Hon får hjärtklappning av glädje varje gång tåget rullar in på Göteborgs central. Nu gör hon rollen som änkan Bernarda.
En minut med Marie
Här kan du äta en trerättersmiddag, en mindre matbit eller ta ett glas i baren, oavsett om du ska se en föreställning eller inte!
Restaurang Tiljans meny och öppettider
